...eller som någon jag känner en gång sa ”Auto Damp Hela Dagen”.  ADHD betyder att man har ett hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. Den allmänna uppfattningen verkar vara att man är som en apa, dvs klättrar efter väggarna och beter sig som en idiot, dvs att man är ”lite speciell”. Visst kan man vara lite speciell men inte i den betydelsen att man är sämre eller mindre känslosam än andra. Man tar åt sig av det positiva och det negativa på i stort sett samma sätt som alla andra. På något sätt så är man dock mer känslig för negativa kommentarer och påståenden eftersom man har ett helt hav av misslyckanden bakom sig trots att man alltid försökt att ”passa in” och göra sitt bästa. Det som till viss del kan stämma är att man t.ex ofta har extremt mycket energi och därför har svårt att exempelvis gå sakta och prata sakta – man klättrar dock inte efter väggarna, river ner tapeterna och skiter på golvet!   

För ett litet tag sedan var det en person som sa att hjärnan på en person med ADHD oftast är övertröttad. Det kan jag hålla med om eftersom man saknar det där filtret som hjälper till att sålla bland alla intryck. Man ser och hör allting på en och samma gång vilket är otroligt energikrävande och påverkar koncentrationen. Saken blir heller inte bättre om det finns störande ljud runtomkring som t.ex att någon sitter och klickar med pennan, stolar som dras fram och tillbaka, folk som pratar i mun på varandra osv. Vissa saker kan man ibland stå ut med ett tag, men jag vill ändå hävda att man inte måste sitta och prata med sin kollega/vän/partner om väder och vind t.ex under en pågående föreläsning. Förutom att det är störande är det också otroligt nonchalant och respektlöst mot andra vare sig man har en diagnos eller inte.

Det finns en grej till som kan vara otroligt negativ eller leda till ett ordentligt gapskratt - impulsiviteten. Det blir som att man råkar göra först och tänka sen. Man hinner inte med i tanken riktigt. Alla kan nog föreställa sig hur sådana situationer kan bli. För att inte tala om hur det blir när man ska försöka ”rätta till” sitt misstag (dvs om man upptäcker det) och man bara snärjer in sig ännu mer. Ja gudars skymning utan några vidare kommentarer!     

Det värsta jag dock vet är om jag gjort eller sagt någonting som någon uppfattat som negativt och så får jag inte veta det. Hur ända in i glödheta ska jag kunna rätta till det om jag inte får veta om jag trampat någon på tårna!!??    

Det är inte kul att uppleva hur folk undviker en eller pratar skit bakom ryggen och inte förstå varför. Det tär på självförtroendet och man blir otroligt ledsen. Den där vågskålen som handlar om ”rätt och fel” blir bara skevare och mer svårtolkad. Ibland önskar jag verkligen att jag skulle ha fötts med samma ”levnadsmanual” som andra. Då hade man kanske kunnat förstå det sociala samspelet bättre. Nu är ju inte fallet så och jag tröstar mig med att jag i alla fall, efter bästa förmåga, varje dag försöker att vara snäll och göra mitt bästa vilket får räcka för min del. Det är ingen vits att försöka att vara någon annan än sig själv trots de brister och fel man har. Man har ju även en del bra sidor också! I slutändan blir det dessutom himla tråkigt att vara någon annan än just sig själv.

Det som egentligen skiljer en ”ADHD:are” från andra är att man är i större behov av struktur och förutsägbarhet för att klara av vardagen på ett bra sätt. Tydlighet är a och o och då menar jag förstås inte att man måste prata lååååångsamt eller använda tecken bara för den sakens skull. Såhär – om jag vill veta vad en krokodil är för någonting så räcker det med att säja att det är ett djur eftersom det är just det jag vill veta. Om jag i samma andetag, utan att ha frågat, får veta vad krokodilen äter, från vilket land den kommer ifrån osv så tappar jag tråden och får därför inget tydligt och bra svar på min fråga. Om jag ska göra ett arbete måste jag, liksom alla andra, få veta hur jag ska göra det. Men för min del räcker det inte med ett svävande svar som har andemeningen att jag ska tänka själv. Jag kan ju såklart tänka själv men jag har 1000 andra tankar i huvudet samtidigt vilket kan göra det hela lite komplicerat, framför allt om det är någonting jag ska göra som jag inte gjort förut. På grund av alla 1000 tankar är det därför (många gånger) svårt att koncentrera sig på att plocka fram en specifik tanke. Där av behovet av tydliga instruktioner om hur ex ett arbete ska göras på bästa sätt. En form av schema skapar dessutom struktur och förutsägbarhet vilket leder till att olika aktiviteter under dagen går lätt och smidigt att utföra. Och i rätt ordning också!  

Det här skulle nu kunna bli en lång historia om hur det är att leva med ett neuropsykiatriskt funktionshinder och som tillslut skulle bli jättetråkig att läsa. Därför väljer jag att istället avsluta detta lite hastigt och lustigt med en ny översättning på ADHD.

Som ni säkert vet och förstått finns en del negativt kring den diagnosen men det finns också en massa positivt med den. Varmhjärtad, intuitiv, kreativ, snabb, engagerad för att nämna några. Den nya översättningen får därför bli Ambitiös Deltagare Hejdlöst Driftig alternativt Avancerad Diamant Härligt Dyrbar!  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

 Våga visa vem du är. Om bilden är grå och tråkig - färglägg den då. Även du kan gnistra!Våga vara stor trots att du ibland kan känna dig liten. ...

Har varit på en "hotstonemassage" för någon dag sedan vilket var superhärligt. Kroppen var som en geleklump under hela behandlingen. Totalt avslappnad, varm och go! Har aldrig varit så avslappnad förut. Kommer definitivt att göra denna behandling ige...

Jag har kommit underfund med att choklad är min bästa vän och samtidigt min värsta fiende. Japp, så är det! Choklad är himmelskt gott, njutningsfullt, glädjeskapande, välbehagligt, euforsikt, pricken över i:et, förtrollande, tröstande, bomull för s...

Jag fick nyss höra att jag är som min pappa, dvs ifrågasättande (i positiv mening). Det är också någonting jag kan hålla med om eftersom jag verkligen gillar att förstå hur saker och ting hänger ihop. Det handlar alltså inte om att vara en besserwiss...

Städa. Bara ordet ger mig myrkrypningar och tungsinne. Det är en skön känsla att ha det fint runt omkring sig och känna doften av nystädat men för att få det så måste man städa…Suck och dubbelsuck. Dammet och skiten lägger sig obönhörligt över...